Vålådalen 

 
Vy över vacker sjö i Vålådalen. Foto: Gunno Rask.
Vacker vy över sjö i Vålådalen. Foto: Gunno Rask.

Naturskapade pyramider, frodiga dalgångar, ståtliga fjäll och magnifika bergspass. Den omväxlande naturen i Vålådalens naturreservat ligger öppen och inbjudande i västra Jämtland.

Fjällreservat stort som Öland

Gammelskogen i Vålåns vidsträckta dalgång bildar tillsammans med de omkringliggande fjällen Vålådalens naturreservat. Områdets lägst belägna delar ligger 500 meter över havet och de högsta fjälltopparna når drygt 1600 meter. Här kan man vandra i gröna dalgångar och njuta av de omgivande fjällmassiven Bunner-, Härjångs-, Lunndörrs- och Anarisfjällen samt de isolerade Hottögs- och Ottfjället.

Näringsfattig i öst, artrik i väst

När vår kontinent pressades mot den nordamerikanska kontinenten för cirka 400 miljoner år sedan så sköts stora berggrundsflak, skollor, in över det skandinaviska urberget. Skollornas olika sammansättning, tillsammans med det skiftande lokala klimat som råder i fjällvärlden, har gett förutsättningar för en mycket varierad växtlighet i området.

Reservatets östra delar utgörs av Särvskollan som till största delen består av näringsfattig fältspatsandsten. De västliga delarna består däremot av basiska mineraler med högre kalkhalt, vilket gör växligheten mer artrik. Bland annat är Vålåsen strax söder om Vålådalen en isolerad del av den kalkrika Seveskollan och därför finns där en mycket rik flora, däribland ett antal orkidéer.

 
Pyramiderna. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län.
Pyramiderna i Vålådalen. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län/Eva Näsman.

Alldeles egna pyramider

Den senaste istiden har avsatt spännande spår i landskapet. Isavsmältningen för cirka 9000 år gav upphov till ofantliga vattenmassor som bar med sig sand och grus och formade det landskap vi ser idag. Gröndalen har faktiskt sina egna pyramider, fast skapade av naturliga isvattenkrafter i stället för slavar.

Variationsrikedomen i landskapet består också av många andra utpräglade terrängformer. Särskilt kan nämnas de isälvsterasser, deltan och moränryggar som förekommer på Bunnerfjällens nordvästsluttning. Här och där i reservatet finns också små och stora gropar som formats av de isblock som lossnade från landisen. När isblocken smälte bildades gropar, så kallade dödisgropar.

Rikt djurliv och gyllene brandljud

Knappt en fjärdedel av reservatet är skogsmark, där större delen är klassad som naturskog. Två områden i Rekdalen och Rulldalen är klassade som orörd urskog. Skogarna är alltså opåverkade av modernt skogsbruk och detta tillsammans med reservatets i övrigt varierande naturtyper, med stora orörda fjäll, skogar, myrar och vattendrag, har skapat goda förutsättningar för ett rikt djurliv. Flera hotade arter har fått goda livsförutsättningar, till exempel fjällräv och järv.På flera håll i reservatet ser man spår efter bränder. På Vålåsen härjade en stor skogsbrand 1920. Här och var finns brandmärkta, men ännu levande träd. De har vackert kopparfärgade och svarta brandskador i stammen, gamla sår som kallas för brandljud.

En färgsymfoni ...

Stora myrkomplex förekommer framför allt öster om Ånnsjön och väster om Vattensjöarna. Ofta ses myren som en blöt och ogästvänlig del av vandringen upp på kalfjället, men stanna till en stund och njut av den speciella doften och de vackra färgerna! Vitmossorna lyser i röda och gröna nyanser och under goda hjortronår blir myren vit av hjortronblom och senare blir röd och gul av mognande bär. Här hittar man de "köttätande" växterna tätört och sileshår. Med sina klibbiga blad och effektiva enzym löser de upp och suger i sig fångade insekters näringsämnen. Lägg tätört eller sileshår i mjölk så får du långfil, på jämtska tjukkmjalka. Enligt gammal litteratur kan sileshår också användas för att bota kikhosta, katarrer och ögonkrämpor.

... tillika fågelsymfoni.

Myrar kan ibland upplevas som tomma och öde, men under vår och försommar sjuder de av liv och man får uppleva faschinerande ljud och beteenden. De burriga brushannarna genomför sina tornerspel och gluttsnäppor, rödbenor och grönbenor gör ljudliga spelflykter. Smålommarna flyger ivrigt kacklande och gulärlorna varnar från myrtuvorna. Småspovar låter höra sina ödemarksmättade drillar och långt borta hälsar tranorna våren med ljudliga trumpetfanfarer.

Spår efter stenålderns fångstkultur

Kring Ånnsjön finns ett stort antal lämningar som vittnar om att människor rört sig i omgivningarna ända sedan stenåldern. Ett 50-tal stenåldersboplater är registrerade runt sjön. Hällristningar och gravhögar är andra exempel på gammal fångstkultur, liksom två stora fångstgropsystem. Ett på Bunnerfjällens nordsluttning och ett mellan Kösjön och Ånnsjön. Ånnsjöområdet betraktas som ett av länets bästa exempel på samlad och allsidig miljö från en fångskultur i nära kontakt med högfjället.

 
Renmärkning. Foto: Gunno Rask.
Renmärkning. Foto: Gunno Rask.

Nutida fjällkultur ...

Hela området är också präglat av samiskt liv och arbete, alltifrån lämningar av den tidigaste fångstkulturen till de renhjordar och anläggningar för renskötsel som Tåssåsens och Handölsdalens samebyar har idag. För en vistelse på samiskt vis i Anarisfjällen, besök anariset.se.

... och prima friluftsliv

Ett stort antal markerade fjälleder finns i reservatet samt fyra av STF:s fjällstugor. De fjällstationer som finns i Vålådalen och Storulvån är handikappanpassade. 

Byn Vålådalen är ett välkänt centrum för fjällvandringar och andra sportaktiviteter såsom slalom, löpning och orientering. Alldeles i närheten av reservatet ligger också fjällbyn Vallbo som är en bra utgångspunkt om man ska vandra till Lunndörren eller Anarisfjällen. Sedan gammalt har Lunndörrspasset använts som vandringled och varit en viktig förbindelse mellan Jämtland och Härjedalen.

Fiske i alla dess former

Vålådalens naturreservat erbjuder fina möjligheter till fiske i olika former; sommar- och vinterfiske, ström- och sjöfiske, skog- och fjällfiske. Många fiskevatten är lätt åtkomliga, medan andra kan ta en eller flera dagars vandring att nå. Fiskekort finns att köpa på turistanläggningar och i affärer

 

Text och bilder hämtad från Länsstyrelsen i Jämtland

www.lansstyrelsen.se/JAMTLAND